Vätternvatten är ett mänskligt projekt

Den genomsnittliga svensken gör av med cirka 50 000 liter vatten per år. De allra flesta reflekterar i vardagen inte över vattnets källa och färdväg fram till kranen. Det är lätt att ta vatten för givet. Verkligheten är dock komplex och våra vattentäkter och produktionsmetoder för dricksvatten måste beaktas noga. Lågt grundvatten har drabbat Sverige våren 2025, på grund av lite regn i ett historiskt perspektiv. Om det blir lika illa ställt med vattentillgången som exempelvis 2022 återstår att se. Redan nu vet vi dock detta: när klimatet ändras över tid och behovet av dricksvatten ökar i Örebroregionen går det inte att chansa med vattenförsörjningen. Det är därför vi i Kumla kommun är en aktiv part i arbetet med Vätternvatten och har varit det sedan 2018.

I detta nu pågår förarbeten, mätningar och tillståndsprocesser rörande Vätternvatten. Redan detta är viktigt för VA-kollektivet i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Örebro som är de samverkande kommunerna. Projekteringsfasen är avgörande för hela projektets framtid. Underlagen som ska in till Mark- och miljödomstolen för tillståndsgivning ska vara kvalitetssäkrade så att projektet kan rulla på enligt plan. Stora och viktiga beslut väntar under 2026, som leder in i byggfasen. Beslut som kräver politiskt mod, tålamod och konsekvent analys av de fakta som finns på bordet.

Ska Vätternvatten kunna rinna i våra kranar enligt plan fram mot mitten av 2030-talet är det ett omfattande arbete som behöver ske. En tunnel ska borras i berggrunden över fyra mil mellan intagspunkten i norra Vättern och Håkamo i Hallsbergs kommun. Där ska ett vattenverk byggas, som ska se till att dricksvatten produceras och distribueras till de fyra kommunerna och deras invånare. Från Håkamo kommer även de inblandade kommunernas reservvatten, hämtat från Svartån, hanteras om en oförutsedd situation skulle uppstå i framtiden. Beräkningarna som Vätternvatten och de involverade kommunerna arbetar utifrån säger att den totala investeringen kommer att ligga på drygt 7,5 miljarder kronor när allt är färdigt. Det är mycket pengar. Det påverkar VA-kollektivet och därmed avgiften för vanligt folk, med cirka 300 kronor i månaden. En sådan kostnadsökning, även om den kan sättas i relation till vad vattenprodukter i dagligvaruhandeln kostar, kräver goda motiv.

Det befintliga systemet med vattenförsörjning i de fyra kommunerna har brister som ger otrygghet. Det handlar om både tillgång på bra vatten, men också risker vid yttre påverkan. Varje dag kan vi se effekterna av krig i närområdet och klimatförändringar med de effekter det får på vardagslivet. Detta kan inte negligeras. Min och kommunledningens bedömning för Kumla är att Vätternvatten är nödvändigt för vår kommuns vattenförsörjning. Det är därför jag engagerat mig i det gemensamt ägda bolagets styrelse. Det handlar om att tillvarata Kumlas intressen och arbeta för något som är livsviktigt för många människors liv i vårt närområde. Jag tror på en seriös diskussion framåt för att fullfölja projektet. Jag hoppas på fortsatt fin dialog och enighet mellan de involverade kommunerna och inom kommunerna. Vår vattenförsörjning är för viktig för att försöka göra billiga politiska poänger på. Dagens barn kommer att ge sina barn och barnbarn detta vatten. Det är en framtidsfråga!

Avslutningsvis: Vår trygghet börjar med ett glas vatten. Vätternvatten är ett tekniskt komplicerat projekt. Men mest av allt är det ett humanistiskt, mänskligt projekt. Det är mat, syre och vatten vi kräver för att kunna leva. När vi talar om politik vägs dessa grundläggande faktorer sällan in i resonemangen. Det är en demokratisk styrka att vi faktiskt förmår att ta ansvar för de helt grundläggande mänskliga behoven även när det inte innebär en enkel väg framåt.

Andreas Brorsson (s) Kommunstyrelsens ordförande i Kumla och vice ordförande i Vätternvatten AB